100 000-tals företagare lurade av fejkade myndighetsutskick

Steget före | 24 april 2018

Se upp med utskick som ser ut som blanketter från en myndighet. De kan vara ren bluff och kosta ditt företag tusentals kronor.
– Var extremt noggrann med vad du signerar, säger Fredrik Rehnvall, expert på branschorganisationen Svensk Handel.

Oseriösa bolag och kriminella ligor utvecklar ständigt nya sätt att begå bedrägerier mot svenska företagare. Oftast är det mindre verksamheter, och även inaktiva företag, som drabbas.

Det största hotet just nu är en speciell typ av bluffakturor. En estnisk liga med förgreningar i Sverige sänder brev som liknar myndighetsutskick. De är ofta inplastade, ungefär som en deklarationsblankett.

– Vi kallar dem ”blankettbluffarna” och de har sitt säte i Tallinn. Deras massutskick plagierar myndighetsblanketter och lurar därmed människor att fylla i uppgifter som man tror efterfrågas av en myndighet, säger Fredrik Rehnvall, expert på branschorganisationen Svensk Handel.

Läs mer: Bedragare passar på när vikarier är på plats i företagen

Kasta fejkade blanketter

Blanketterna är i juridisk mening ett avtal, vilket står skrivet i knappt läsbar text.

– Blanketterna är detaljerade och väldigt försåtligt utformade och man uppmanas att signera samt returnera dem. Därmed har man ingått ett avtal om en meningslös tjänst som innebär att man får företagsnamnet publicerat på en märklig estnisk hemsida.

Den här ligan har varit aktiv med olika typer av utskick sedan 2011 och över 100 000-tals svenska bolag är drabbade av bedrägeriet. Förutom att det innebär oönskade kostnader för de företag som luras att skriva på, genererar det administrativt extraarbete.

– Om man har fått en sådan här blankett är det bara att kasta den. Vårt allmänna råd är att man i egenskap av företagare ska vara väldigt försiktig med vad man sätter sitt namn på. Om man ändå skrivit under och lurats att ingå ett avtal ska man bestrida avtalet och inte betala fakturan, betonar Fredrik Rehnvall.

Läs mer: Så undviker du de vanligaste bedrägerierna

Viktigt med tydliga rutiner

Sedan länge finns de vanliga bluffakturorna som är lite mer enkla i sin utformning. Det är oftast utskick som ser ut som en faktura på något som är beställt, men som inte är det.

– Om företagets rutiner är bristfälliga kanske detta slinker igenom. Beloppen är sällan stora och det kan se ut som en faktura på en mjukvara exempelvis. En del av dessa fakturor har föregåtts av en kontakt per telefon där de får dig att tro att du redan har ett avtal som du måste säga upp genom en signatur. Men genom att signera köper du istället en tjänst som du inte vill ha, säger Fredrik Rehnvall och fortsätter:

– Var även försiktig med vad du säger i ett mobilsamtal eftersom de oftast spelas in av bluffsäljaren. Vi har sett ett mönster där samtalet inleds med en längre konversation om villkor. Sedan startar en inspelning, där villkoren tas upp igen, men nu ändrade. Exempelvis har ett 6-månaders avtal ändrats till 36 månader.

Om man har vilseletts och får en faktura på något som man inte beställt ska man bestrida den. Man ska inte betala fakturan utan bara skriva på fakturan att man bestrider den och returnera den.

Läs mer: Så förverkligar du drömmen om en tidig pension

Bedragare har koll på Bolagsverket

Svensk Handel misstänker att många bedragare använder Bolagsverkets uppgifter för att ha koll på när det sker förändringar i styrelsen på ett företag.

– Vi har noterat att om det har tillträtt en ny vd, firmatecknare eller skett andra förändringar i styrelsen så är bedragare extra aktiva. De är snabba på att ta kontakt med den nytillträdde och skicka en faktura där de hänvisar till beslut som tidigare tagits. De utnyttjar att en ny person ännu inte är insatt i rutinerna och dessutom har mycket att göra. När det sker förändringar på ledningsnivå så är företaget sannolikt extra utsatt.

Läs mer: 6 tips: Tar du lön eller utdelning från ditt företag 2018?

Bluffmail förekommer ständigt

Ytterligare en form av bedrägeri är de ständiga bluffmejlen med olika former av virus. En variant är så kallad ransomware, där du lockas att klicka på en länk varpå din dator infekteras med ett virus som låser den. Mot några tusenlappar öppnar bedragarna datorn igen.

– Detta är ännu ett skäl till att alltid ha back-up. Då är det bara att strunta i inlåsningen. Svensk Handels råd är att aldrig betala de kriminella utpressarna. Numera finns det en sida där de som drabbats får hjälp att gratis låsa upp sin dator, Nomoreransom.org.

Det finns även spionprogram som infekterar vissa filer, söker igenom vad du har för information på datorn och sedan fjärrstyr den från annan plats. Ett bluffmail kan vara maskerat som ett mail från en leverantör med uppmaning att uppdatera en mjukvara eller ett virusskydd exempelvis.

– Många vet detta nu och därför försöker bedragarna med nya metoder som att skriva att datorn redan är infekterad och att virusprogrammet har upptäckt ett problem med en länk för att åtgärd: ”Klicka här för att ta bort viruset”. Grundprincipen är att aldrig klicka på en okänd länk, inte öppna mail som du inte känner igen och absolut inte öppna bifogade dokument i okända mail. Prata med it-avdelningen och kolla att virusskyddet är uppdaterat om du får ovanligt mycket bluffmail, säger Fredrik Rehnvall.

Läs mer: Rekrytera rätt i tillväxt – så lyckas du

FAKTA/Om du blivit utsatt för fakturabedrägeri

*Om du fått en bluffaktura är det ett fakturabedrägeri som ska anmälas till polisen. Berätta hur du blivit kontaktad, redogör för ett eventuellt telefonsamtal och spara originalfakturan.

* Bestrid fakturan snarast möjligt per rekommenderat brev eller mejl. Ta en kopia på fakturan och skriv stort över underlaget: ”Motsätter mig betalningsansvar beroende på ett vilseledande som är att anse som bedrägeri, Svensk Handel informerade. Polisanmälan kommer att göras.”

* Läs mer på Svenskhandel.se om hur du hanterar en bluffaktura. Där finns även en varningslista över oseriösa företag.

Skriv en kommentar

Vi ber dig som lämnar kommentarer att respektera svensk lag, särskilt med hänseende på personuppgiftslagen. Genom att registrera dig för att lämna kommentarer samtycker du till att vi behandlar dina personuppgifter enligt personuppgiftslagen

  • (will not be published)

XHTML: You can use these tags: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong>