Vad är egentligen socialt entreprenörskap – och var finns stöd?

Belgin Fortaci | Hållbart företagande | 29 februari 2016 |

I takt med att intresset för socialt entreprenörskap växer kan det vara på sin plats med en definition av det lite luddiga begreppet. Vad är det egentligen och var finns inspiration och stöd?

I veckan arrangerade Stockholm Business Regionett ett seminarium om Socialt företagande med rubriken ”Sociala företag och socialt entreprenörskap – vi reder ut begreppen”.

Eftersom jag tycker att socialt företagande är just ett lite diffust begrepp, gick jag och lyssnade på seminariet och tror jag förstår lite bättre nu. Jag tänkte dela det med er. En av talarna, Thomas Arctaedius från CSES (Center för Socialt Entreprenörskap Sverige) delade upp begreppet i tre olika delar.

Den första kategorin är sociala företag, där de sociala vinsterna är minst lika viktiga som de ekonomiska. Ett exempel på detta är företaget Jidder, en samtalsapp för ungdomar som vill prata med eller lyssna på en vuxen.

Nya vägar in på jobbmarknaden
Den andra kategorin som Thomas Arctaedius pratade om är Arbetsintegrerade sociala företag – alternativ för att skapa nya vägar in på arbetsmarknaden för grupper som står långt ifrån den. Ett exempel på företag här är arbetskooperativet Basta, där människor får en alternativ väg bort från drogberoende och tillbaka in i samhället och arbetslivet. Bastas representant Lena Lago, beskrev hur viktigt det alltid varit för det sociala företaget att gå med vinst, för att trygga verksamheten och få kontinuitet.

Den tredje kategorin inom socialt entreprenörskap är sociala innovationer, med andra ord när man jobbar med processer där målet är att lösa samhällsproblem med nya innovativa idéer. Ett gränsland mellan näringsliv, offentlig verksamhet och civila samhället. Som exempel nämndes Impact Hub Stockholm.

Fler exempel på social innovation hittar du bland annat här i Vinnovas guide. Håll också utkik efter Vinnovas utlysningar kring social innovation.

Aktörer och förebilder att ha ögonen på
En spännande organisation som stödjer sociala entreprenörer är Ashoka Scandinavia, med inspirerande så kallade Ashoka fellows som du kan läsa om här. Peppande idéer och förebilder på området finns också för den som klickar sig fram till de entreprenörer som via Reach for Change får stöd att förverkliga sina företagsidéer som kan göra livet lite bättre för barn och unga.

Ett sista exempel, för dig som har en idé kring socialt entreprenörskap eller som redan driver ett företag, är Leksell Social Ventures. Där kan du till exempel se vilka initiativ som hittills fått finansiering runtom i landet.

En kommentar

  1. Ludvig Sandberg skriver:

    Hej
    Läser din text här med intresse. Dessa begrepp är som du skriver luddiga eftersom olika sammanhang kopplar olika tolkningar till dem. Tycker att det är intressant att du skriver att Jidder är ett företag. Dess associationsform är ideell förening enligt dem själva på facebooksidan som du länkar till. Vi vet att ett antal ASF har ideell förening som associationsform men i vardagslag pratar om sig själva som företag eller kooperativ. Under rubriken ”Företagsfakta” som jag antar Facebook har som standard-rubrik, beskriver sig dock Jidder som ”Föreningen Jiddr är en politiskt och religiöst oberoende ideell förening som arbetar aktivt för att ungdomar ska veta och känna att de inte är ensamma i sin situation- oavsett vad det är.”

    Jag skulle gärna höra lite mer om hur du tänker när du kallar dem för ett företag? För mig är detta viktigt eftersom ett företag om det är ett HB, AB, SVB kan säljas vilket ju en förening inte kan. Men också för att bolagsformerna är ickedemokratiska organiseringsformer, åtminstone jämfört med den ideella föreningen som i stort sett alltid har principen en person=en röst.

    I övrigt tycker jag din text ger en intressant åtskillnad mellan exempel på organisationer och exempel på processer. För det är väl det innovationer (sociala likväl som andra) är, eller hur?

    Jag har alltid problem när begreppet socialt företagande skrivs om i samma texter som socialt entreprenörskap. Det blir så lätt otydligt. I din uppräkning har du kategori 1; sociala företag, kategori 2, arbetsintegrerande sociala företag (jag är med så långt) men sedan kommer kategori 3 sociala innovationer. Där får jag problem. Innovationer är för mig, som sagt ovan, ett slags process där någon eller några personer skapar någon form av förnyelse. De sätter ihop resurser, kunskap, organisering, leverans eller vad det kan vara så att det blir något som inte gjorts förut. För mig är detta alltså inte en tredje kategori i samma lista som de två första utan istället något som kan ske inom egentligen vilken verksamhet/associationsform som helst. Förnyelse kan ju skapas av individer helt utan organisatorisk ram, i en familj, i ett HB, AB, SVB, i en förening, i en stiftelse, i en kommun, i ett statligt verk, eller hur? Därför skulle jag säga att dina två första kategorier är två (av ett antal) kategorier av sociala företag medan din (eller kanske Thomas Arctaedius kategorier) tredje kategori är något annat. Mitt förslag är alltså ett slags process.

    Förlåt en lång text

    Mvh
    Ludvig Sandberg, sakkunnig idéburen organisering
    Forum – idéburna organisationer med social inriktning
    http://www.socialforum.se