Budgeten: Så blir skatten 2018 för dig som är företagare

Thomas Erikson | Koll på skatten | 20 september 2017 |

Regeringens budget för 2018 är överlämnad till riksdagen. Det mest rafflande, ur företagarperspektiv, är egentligen de skatteförslag som inte finns med. Här är nu de 8 viktigaste förslagen som påverkar entreprenörs-Sverige.

Den budget för 2018 som finansminister Magdalena Andersson levererade innehöll som väntat inga stora överraskningar. Det mesta tillkännages ju numera i förväg genom pressmeddelanden eller promemorior som skickats ut innan finansministern genomför den så kallade budgetpromenaden med den så kallade Nådiga luntan från finansdepartementet till riksdagen. Det mest händelserika är i stället de skatteförslag som inte finns med.

Med det sagt, här är de 8 viktigaste förslagen som direkt gäller dig som är företagare:

1. Oförändrade 3:12-regler

3:12-reglerna för fåmansföretagare bibehålls därvid oförändrade under 2018 efter att en riksdagsmajoritet bestående av alliansen och SD tillkännagivit att de kommer motverka sådana skattehöjningar som de anser skadliga för Sverige och företagandet. Regeringen tvingas därmed backa från de förslagna skattehöjningarna efter hot om att en riksdagsmajoritet skulle tvinga bort ansvariga ministrar genom misstroendevotum i riksdagen om regeringen ändå skulle försöka driva igenom skattehöjningarna. Vi har skrivit mer om det här.

Läs mer: Växla upp företaget: Så går du från enskild firma till AB

2. Skiktgränserna räknas upp – trots allt

Av samma skäl så tvingas regeringen att backa från den höjning av marginalskatten som skulle ha drabbat inkomsttagare genom att man föreslagit att man inte skulle göra en årlig uppräkning av skiktgränserna för statlig inkomstskatt. Höjningen skulle ha påverkat alla löntagare, pensionärer, fåmansföretagare med tjänstebeskattad utdelning/kapitalvinst samt de med inkomst av näringsverksamhet med en total inkomst över någon av skiktgränserna. Skiktgränserna kommer dock nu att som brukligt räknas upp med förändringen av konsumentprisindex med tillägg av två procentenheter.

Skiktgränsen för när statlig inkomstskatt (20 procent) tas ut år 2018 blir därmed 455 300 kronor (37 941 kr/mån). Ytterligare fem procent skatt, den så kallade värnskatten, tas ut på inkomster överstigande 662 300 kronor (51 191 kr/mån). För den som fyllt 66 år är gränserna något högre eftersom dessa har ett högre grundavdrag.

Läs mer: Slutfakturerat: Ny dom försvårar avlöning av styrelseproffs

3. Växa-stödet utökas

Regeringen utökar också det så kallade Växa-stödet. Stödet innebär lägre sociala avgifter för den först anställde i ett företag under viss begränsad tid. Nuvarande regler gäller bara anställde som nyanställs i enskild firma. Efter viss kritik utökas nu regelverket till att i vissa fall omfatta även anställda i aktiebolag och handelsbolag. Läs mer i ett tidigare inlägg här på Make it.

Läs mer: LEAN STARTUP: Så erövrade Bonnie Roupé Kina med sin mödravård-app

4. Skattelättnader för vissa personaloptioner

Skattelättnader för vissa personaloptioner införs. Reglerna innebär att om en anställd får en personaloption av sin arbetsgivare ska den anställde inte förmånsbeskattas när personaloptionen utnyttjas. Arbetsgivaren ska därför inte heller betala arbetsgivaravgifter. I stället sker beskattning först när den aktie, som den anställde har köpt genom att utnyttja personaloptionen, säljs. Beskattning sker då som inkomst av kapital.

Förslaget har tidigare kritiserats starkt för att det är för begränsat och omfattar alldeles för få företag. För de som blir delägare i fåmansföretag innebär emellertid ändringen ingen större skillnad i skatt eftersom de som förvärvar aktier oftast blir tjänstebeskattade för såväl utdelning som vinst vid en försäljning enligt 3:12-reglerna. Läs mer om det i ett tidigare Make it-inlägg.

Läs mer: Growth-o-meter: Så accelererar du företagets tillväxt

5. Ökad SGI för företagare

För att flera ska våga starta ett företag vill regeringen öka tryggheten under tiden som verksamheten är i ett uppbyggnadsskede. Regeringen föreslår därför att företagare ska kunna få en sjukpenningsgrundande inkomst (SGI) som minst motsvarar lönen för liknande arbete för annans räkning under den tid som aktiebolaget är under uppbyggnad.

Läs mer: Experttips: Så sätter du ihop ditt företags styrelse

6. Öronmärkt stöd: 410 miljoner kronor

Olika former av statlig stöd till olika organisationer, myndigheter och utbildningar satsas med 410 miljoner kronor som ska underlätta för företagare att anställa och växa.

Läs mer: Därför kraschar företag: 4 vanligaste felen första året

7. Adjö pensionärsskatten – och grundavdraget höjs

Pensionärsskatten fasas ut till år 2020. Någon skatt som heter så finns egentligen inte. Däremot är det så att passiva pensionsinkomster inte omfattas av det så kallade jobbskatteavdrag som den förra regeringen införde, för att sänka skatten för anställda och aktiva näringsidkare, när man ville stimulera till arbete. Passiva pensionsinkomster blir därför i dag något hårdare beskattade än motsvarande inkomster från en förvärvsarbetande anställd eller en aktiv näringsidkare.

Till viss del kompenseras det här av att pensionärer som fyllt 65 år har rätt till ett förhöjt grundavdrag vid beräkningen av skatt på förvärvsinkomster (tjänst och näringsverksamhet). Det här grundavdrag ska nu, föreslår regeringen, höjas ytterligare för pensioner upp till 17 000 kronor i månaden, för att helt avskaffa skillnaden i beskattning upp till denna inkomstnivå.

Dessutom förstärks det förhöjda grundavdraget ytterligare något för inkomster upp till 35 000 kronor i månaden. Pensionärer som inte jobbar kommer därför att som mest få cirka 400 kronor mer i månaden i plånboken nästa år. För flertalet är dock beloppet mindre. Det här är den enskilt största satsningen i höstbudgeten och beräknas kosta 4,42 miljarder kronor. Det finns också en bred majoritet i riksdagen som på olika sätt vill sänka skatten för pensionärer med låg inkomst.

Läs mer: Vd-bedrägerier och bluffakturor: Så skyddar du företaget

8. Höjd schablonskatt på ISK och kapitalförsäkring

Vidare så vill regeringen med stöd av Vänsterpartiet höja schablonskatten av sparande på investeringssparkonto (ISK) och i kapitalförsäkring. Skatten höjs genom att kapitalunderlaget multipliceras med statslåneräntan ökad med en procentenhet i stället för som i dag med 0,75 procentenheter.

Det innebär en årlig skattehöjning med 75 kronor per sparade 100 000 kronor. Totalt beräknar regeringen att det här ska inbringa 790 miljoner i ökade skatteintäkter. Noterbart är även att schablonskatten sannolikt kommer att öka med cirka 100 kronor ytterligare per sparade 100 000 kronor, på grund av att statslåneräntan har stigit jämfört med 2016.

Läs mer: Experttips: Så blir du attraktiv som leverantör och partner

Skattehöjningen redan kritiserad

Regeringen och Vänsterpartiet motiverar skattehöjningen med att det största sparandet på ISK och kapitalförsäkring återfinns bland svenskar med höga inkomster. De anser därför att förslaget har positiva effekter för den ekonomiska jämlikheten. Vidare pekar de på att kapitalunderlagen också i genomsnitt är större hos män än hos kvinnor, hos den vuxna befolkningen som helhet. Därför menar de att förslaget även har positiva effekter för den ekonomiska jämställdheten.

Förslaget – och särskilt dess motivering – är redan starkt kritiserat. En vanlig invändning är att man genom förslaget straffar eget sparande, exempelvis till pensionen, samtidigt som man uppmanar till ökat lånande då regeringen inte samtidigt begränsar ränteavdragen. Annars brukar de flesta vara rörande överens om att eget sparande borde öka och belåningen minska.

Det är därför en märklig signal regeringen nu sänder ut när man tvärtom straffar sparande och fortsätter att stimulera belåning genom fortsatt full avdragsrätt för räntor. Förslaget kommer visserligen huvudsakligen drabba höginkomsttagare med stort sparande men de som drabbas hårdast är förmodligen låginkomsttagare med exempelvis det egna pensionssparande i ISK eller kapitalförsäkring.

Läs mer: Silicon Valley-gurun: 3 viktiga steg för scaleups

Flaggar för nytt förslag under 2018

Vidare aviserar regeringen att man avser att under 2018 återkomma till riksdagen med ett förslag om nya skatteregler för företagssektorn. Bland annat förordas en begränsning av avdragsrätten för räntor i bolagssektorn. Förslaget är utsänt på remiss och planen är att presentera ett förslag som kan träda i kraft den 1 juli 2018.

Länk till hela höstbudgeten för 2018 hittar du här.

Prenumerera på Make it!

Skriv en kommentar

Vi ber dig som lämnar kommentarer att respektera svensk lag, särskilt med hänseende på personuppgiftslagen. Genom att registrera dig för att lämna kommentarer samtycker du till att vi behandlar dina personuppgifter enligt personuppgiftslagen

  • (will not be published)

XHTML: You can use these tags: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong>