Cirkulär ekonomi: Öronmärkta EU-miljarder – till ditt företag?

Anette Andersson | Hållbart företagande | 25 april 2016 |

Varje år går Europa miste om cirka 600 miljoner ton material som skulle kunna återvinnas eller återanvändas, men som i dag slängs som skräp. Nu är EU-miljarder öronmärkta för att lotsa över företag och konsumenter till en cirkulär ekonomi. Vad innebär det?

Många av jordens resurser är ändliga, det vill säga, de kommer ta slut om vi inte lär oss att återanvända dem. Som jag berättat i ett tidigare inlägg förbrukar vi cirka 1,5 gånger jordens resurser redan i dag och om alla levde som vi gör i Sverige skulle snarare 3-4 jordklot behövas.

Vi använder alltså redan för mycket resurser samtidigt som en stor del av jordens befolkning lever i fattigdom och år 2050 kommer vi vara 9 miljarder människor som ska ta tillgång till vatten, mat, kläder, boende med mera. För att klara denna ekvation behöver vi tänka om kring hur vi konsumerar och hur vi nyttjar resurser – och nya affärsmodeller behöver få växa fram.

Linjär ekonomi vs. cirkulär ekonomi
Att vi lever i ett resurskrävande samhälle beror till stor del på att våra ekonomiska system är uppbyggda enligt vad som kallas för linjär ekonomi: av råvaror produceras produkter som används och sedan slängs på en soptipp. 
I en cirkulär ekonomi tar man i stället vara på materialet och återanvänder det i en ny produkt. Kläder kan, för att ta ett etablerat exempel, säljas vidare second hand eller användas som material i en ny produkt, som ett lapptäcke.

Det finns många fler exempel på kretsloppstänkande i affärsmodeller, exempelvis företag som hyr ut bildäck och som sedan rekonstruerar gummit så att däcken kan säljas på nytt. Och bilar och lastbilar plockas isär så att de delar som fortfarande har livslängd kvar, alltifrån golvmattor till vindrutetorkar-motorer, återanvänds istället för att skrotas. Listan på produkter där samma tänk har börjat appliceras är lång – mobiltelefoner, glasögon, skrivare…

Goda exempel på hållbara affärsmodeller
Ett annat sätt att ställa om till mer hållbara affärsmodeller är att synliggöra värden som inte används fullt, något som vi börjat prata om som delningsekonomi eller delningstjänster. Airbnb är ett sådant exempel. Bolaget startade 2008 och har på mycket kort tid vuxit till världens största ”hotell-kedja” trots att de inte har byggt en enda hotell. Bostäderna finns där men har ibland stått tomma, och genom att hyra ut det som redan finns skapas mer värde.

Exemplen på nya delningsidéer duggar tätt – en bil körs till exempel cirka 8 procent av sin livslängd och genom bilpooler använder man resurserna effektivare. Ännu lägre nyttjandegrad har en borrmaskin men de flesta hushållen har ändå en egen. Flera tjänster för att samäga och dela prylar finns i dag.

Från linjärt till cirkulärt: Cirkulär ekonomi – en vinst för miljön och för tillväxten

I engelskan skiljer man för övrigt på ”upcycling” och ”recycling” medan vi använder uttrycket ”återanvända” för bägge delarna. ”Upcycling” innebär att en produkt återanvänds för andra användningsområden. Till exempel finns det byggföretag som har som affärside att riva uttjänta byggnader och återanvända materialet, där det i vissa fall går att återanvända 99 procent av materialet. Recycling är när produkter så som glas krossas och blir en lampskärm eller när uttjänta textilier blir till isolering i bildörrar.

För några månader sedan presenterade EU-kommissionen en handlingsplan för cirkulär ekonomi och reviderad avfallslagstiftning. Just byggbranschen har EU:s ögon på sig och är ett av de områden där det finns mycket att göra. Bygg- och rivningsavfall är en av de volymmässigt största avfallstyperna i Europa. Ett ton bygg- och rivningsavfall produceras per person och år – alltså 500 miljoner ton i hela EU varje år.

I handlingsplanen avsätts också finansiering från de europeiska struktur- och investeringsfonderna för att underlätta för företag och konsumenter i övergången till en cirkulär ekonomi: 650 miljoner euro från Horisont 2020 (EU:s finansieringsprogram för forskning och innovation) samt 5,5 miljarder euro från strukturfonderna.

Berätta gärna om din affärsidé eller hur du ser på cirkulär ekonomi.