Företagande för nyanlända – en snabbare väg in i samhället

Belgin Fortaci | Steget före | 18 december 2016 |

Kan företagande för nyanlända korta de sju år som det i genomsnitt tar att komma in i samhället, som nyanländ i Sverige? Och kan vi bli mindre ”språksnåla” under 2017?

Vad kommer du att minnas från året som gått? Och vad kan vi se framemot under 2017? Nyligen lyssnade jag på en trendspaning med Kairos Future, om vad som kan påverka företagare under kommande år.

Vågen av populism och nationalism vägs upp av mer hoppfulla trender som cirkulär ekonomi – vi blir ännu vassare på att skapa nytt av gammalt, eller av restprodukter. Fortfarande letar vi dessutom efter bra sätt att använda oss av all big data, för att göra bättre affärer.

Läs mer: Vad kan nudging innebära för ditt företag?

Parallellt fortsätter vi att vara nyfikna på allt ekologiskt, enligt trendspaningen. Jag lärde mig ett nytt ord: rurbanism (byggt av engelskans rural och urban.) Vi flyttar in så mycket från naturen vi kan i städerna, i jakten på att få känna oss mindre stressade och mer kreativa. Ja, för att må bättre.

Ingen trendspaning för 2017 kan för övrigt undvika VR – virtual reality – på listan. Eller internet of things – att våra prylar och hem fortsätter att bli mer uppkopplade. Och i spåren av artificiell intelligens-forskningen kan vi vänta oss mer automatiserad kunskap.

Företagande för nyanlända – för en snabbare start

Inget av det här är dock det som snurrar runt mest i mitt huvud, hur intressant det än är.
Det  som stannat kvar mest från året som gått –och det som känns brännande inför det nya året – är bilderna från ett sönderbombat Syrien. Av föräldrar som försöker få sina barn i säkerhet. Som ger järnet för att bygga upp ett nytt liv i Sverige. Det är ingen lätt uppgift.

Forskare Quang Evansluong, vid Jönköping International Business School, har flera konkreta förslag på hur företagande kan användas som en del av integrationsprocessen. Att starta företag underlättar och skyndar på vägen in i det svenska samhället, visar hans doktorsavhandling.

Läs mer: Årets Nybyggare 2016 är Moa Gürbüzer

Även Tillväxtverket har kartlagt hinder för nyanlända kring företagande i studien Migration, företagande och etablering. Samtidigt visar Entreprenörskapsbarometern som Tillväxtverket släppte i november att personer med utländsk bakgrund har svårare att få finansiering.

svart-med-finansiering

Här händer det ändå saker. Nya riskkapitalfonden Backing Minds, med Susanne Najafi och Sara Wimmercranz i spetsen, har som mål just att backa entreprenörer som andra venture kapital-aktörer missar, exempelvis företagare med utländsk bakgrund.

Övningsföretagande för ungdomar och vuxna

Fler initiativ kring företagande för nyanlända pågår. Almi har till exempel nya telefonlinjer dit personer kan ringa och få hjälp och stöd på sitt hemspråk. Och organisationen Företagarna driver pilotprojektet Nyanlänt företagande med utbildning, övningsföretagande och mentorer i form av lokala entreprenörer.

På tal om övningsföretag så gör Ung Företagsamhet motsvarande för nyanlända ungdomar. De får prova att driva företag i skolan, i flera regioner runt om i Sverige. Här kan du se ett klipp om verksamheten:

Jag läste dessutom nyligen att antalet nyanlända som ansökt om starta eget-bidrag via Arbetsförmedlingen i Halland har ökat med 40 procent i år. Rekord.

Sverige mer ”språksnålt” än övriga Europa

Med allt det här sagt så kan ju ändå inte ett eget företag vara vägen framåt för varenda människa. Därför vill jag skicka med en fråga – och en bild – inför det nya året: Hur anställer vi folk i Sverige?

Under konferensen Working for Change 2016 som hölls i slutet av november, hävdade flera debattörer och framgångsrika företagare att vi är för ”språksnåla”. Det går att anställa redan innan någon kan perfekt svenska. 

Kolla här (och jämför med Europa i stort – i blått). Uttal och brytning är det som avskräcker oss mest vid en rekrytering i Sverige. Måste det vara så?

uttal_brytning

 

Prenumera på nyhetsbrevet Scale up!