Nervöst inför ECB-besked – är Sverige på väg mot minusränta?

Elisabet Kopelman | Okategoriserade | 22 januari 2015

I dag klockan 13.45 kommer beskedet som hela världen väntat på: ska den Europeiska centralbanken ECB börja köpa tillgångar i stor skala, bland annat statsobligationer, på samma sätt som tidigare har skett i USA, Storbritannien och Japan?

Målet för ECB är att sätta fart på konjunkturen, undvika att inflationen och inflationsförväntningar parkerar på farligt låga nivåer och att valutan helst försvagas. Det finns en växande skepsis kring hur mycket nytta statsobligationsköpen från ECB egentligen gör och om banken kan enas om ett tillräckligt kraftfullt program.

Till skillnad från vad som var fallet när USA:s centralbank Fed drog igång sina statsobligationsköp ligger långräntorna redan på historiskt låga nivåer: drygt 0,4 procent för en tioårig tysk statsobligation. Varken företag eller hushåll visar just nu någon större aptit på lån. Ett resultat om ECB på allvar drar igång sedelpressen är att valutan, euron, behåller sin svaghet och helst försvagas ytterligare genom att snabbrörligt kapital söker sig till mer högavkastande placeringsalternativ. En svagare euro kan väntas ge viss draghjälp till exporten från eurozonen och bidra till att öka inflationen något via stigande importpriser.

Eftersom alla valutor inte kan försvagas mot varandra på samma gång kommer åtgärder från ECB att påverka även andra länder. Faktum är att svallvågorna från väntade ECB-stimulanser redan sköljt in över omkringliggande länder. Schweiz nationalbank, SNB, meddelade i förra veckan att man ger upp försöken att hålla emot en förstärkning av francen mot euron. I stället sänktes räntan och SNB siktar nu mot att stabilisera sin målränta i intervall på -1,25 till -0,25 procent.

Schweiz har fått se sin valuta francen stärkas kraftig vilket inte är goda nyheter för vare sig schweizisk industri och ekonomi eller för alla de utländska låntagare som litat på centralbankens valutagolv. Att SNB ändå tog detta steg kan tolkas som att centralbanken inte längre var beredd att fortsätta att köpa på sig eurotillgångar i ett läge där SNB:s balansräkning i rask takt närmade sig storleken på hela landets ekonomi.

Danska nationalbankens beslut i början av veckan att sänka räntan till -0,20 procent för insättningar i centralbanken var i sin tur sannolikt delvis en reaktion på ökade inflöden i danska kronor på spekulationer om att Danmark skulle tvingas gå i SNB:s fotspår och släppa sin 30-åriga valutapeg mot euron.

Den svenska Riksbanken har sedan oktober 2014, då reporäntan sänktes till noll procent, nöjt sig med att använda signaleringsinstrumentet. Riksbanken sänkte till exempel sin reporäntebana i december. När ECB i dag presenterar ett omfattande program för obligationsköp ökar trycket på Riksbanken att gå från ord till handling. Riksbanken har egna goda skäl att agera med ny monetär stimulans. Inflationen (0,5 procent exklusive räntekostnader i december i fjol) ligger kvar långt under Riksbankens 2-procentsmål och effekterna av den senaste tidens fallande oljepris kommer att hålla tillbaka inflationen framöver och även pressa ned inflationsförväntningarna.

Kommunikationen från Riksbanken, exempelvis genom mötesprotokollet från december, visar att bankens direktion ser fyra möjliga åtgärder framför sig om penningpolitiken behöver bli mer expansiv:

1. Negativ ränta
2. Att låta balansräkningen växa genom att låna ut pengar mot säkerhet till bankerna
3. Att låta balansräkningen växa genom att köpa tillgångar
4. Direkta valutainterventioner.

Valutainterventioner ligger enligt flera Riksbanksuttalanden långt ned på listan. Att låta balansräkningen växa är inte heller okontroversiellt. Utlåningen till hushållen växer redan för snabbt enligt Riksbankens bedömning och utbudet av säkra statspapper för Riksbanken att köpa är begränsat. Vi tror därför att Riksbanken i ett första steg troligen redan den 12 februari väljer att sänka reporäntan till -0,1 procent. Men vi ser också stor sannolikhet (över 50 procent) för att Riksbanken senare under året även använder sig av verktyget att expandera balansräkningen.

Marknaden förväntar nu en reporänta på -0,10 procent i höst. Räntorna på 5-åriga svenska statsobligationer handlar kring 0,3 procent och räntorna på 10-åriga svenska statsobligationer drygt 0,75 procent. Förväntningarna är därmed redan inställda på ytterligare lättnader från Riksbanken och därtill en mycket lång period med fortsatt mycket låga räntor. Det har också avspeglat sig i den senaste månadens svagare krona.

Sverige har med andra ord inte utsatts för den typen av kapitalinflöden som drabbat Schweiz eller Danmark. Våra valutaanalytiker tror att en negativ reporänta i Sverige tillfälligt kan pressa upp EUR/SEK till nivåer kring 9,50/60 under första kvartalet men att valutan åter börjar stärkas och röra sig mot 9,00 när det står klart för marknaden att Riksbanken inte kommer att hålla jämn takt med ECB när det gäller att fortsätta att lätta på penningpolitiken.