Nya 3:12-reglerna – hur påverkas du av förslaget?

Thomas Erikson | Koll på skatten | 23 november 2016 |

Efter lång väntan presenterades till slut förslagen om hur de nya 3:12-reglerna ska se ut. De är krångligare och innebär sämre villkor för de flesta företagare, men det finns några vinnare.

3:12-reglerna är de särskilda regler som gäller för delägare i fåmansföretag som varit verksamma i företaget. Med det menas att delägaren, eller närstående, har bidragit med arbetsinsatser till bolagets verksamhet i sådan omfattning att de har haft stor betydelse för företagets vinstgenerering.

Läs mer: Ska du ta lön eller utdelning från ditt företag 2016?

I korthet avgör dessa regler schablonmässigt hur stor del av delägarens inkomster från företaget som ska beskattas som inkomst av kapital eller inkomst av tjänst. Skatten varierar då mellan 20-57 procent beroende ägarens situation.

Flera försämringar i förslaget

Som väntat innehöll utredningen, som presenterades 4 november, förslag på ett flertal försämringar för småföretagare. I regeringens direktiv till utredning stod nämligen klart att läsa; ”En utgångspunkt för uppdraget är att de förslag som utredningen lämnar sammantaget inte ska medföra minskade utan ökade skatteintäkter.”

Anledningen är att regeringen anser att möjligheterna till inkomstomvandling av arbetsinkomster till lägre beskattade kapitalinkomster har ökat, vilka i stället bör begränsas.

Prenumera på nyhetsbrevet Scale up!

Reglerna har funnits ända sedan 1991 och är absolut nödvändiga. I vart fall i nuvarande skattesystem, för att förhindra att en aktiv ägare omvandlar all avkastning från egna arbetsinkomster till lägre beskattad kapitalinkomst. Reglerna har dock ofta kritiserats starkt både för att vara för krångliga och för att motverka företagsamhet genom allt för hög beskattning.

För generös lönesummeregel

Regelverket har utretts många gånger och under senare år har flera förändringar skett till det bättre. Bland annat har möjligheten att beräkna lågbeskattade utdelningsutrymmen, så kallat gränsbelopp, (20 procent skatt) genom anställdas lönesummor ökat. Man har även infört en förenklingsregel som innebär att en ensam ägare till ett aktiebolag i dagsläget alltid kan ta ut cirka 160 000 kronor per år till 20 procent skatt.

Den förra regeringen ansåg att dock att lönesummeregeln blivit alltför generös för vissa typer av fåmansföretag med många anställda. Det gällde bland annat advokat-, konsult- och revisionsbyråer som ansågs överutnyttja regelverket.

Läs mer: Ansvarskod eller kollektivavtal för snabbväxande företag?

Som en följd skärptes reglerna genom att det 2014 infördes krav på minst fyra procents ägande för att få använda lönesummetillägget, ökat krav på eget löneuttag samt tak för hur stort lönesummetillägget kunde bli. Denna spärr har kritiserats starkt för att den försvårar för expanderande företag att locka till sig kvalificerad arbetskraft genom att erbjuda delägande i företaget.

Så kan förslaget summeras

I korthet kan förslagen i utredningen SOU 2016:75 – Översyn av 3:12-reglena sammanfattas i nedanstående uppställning. Den som vill ha mer detaljer för att analysera sin egen situation hänvisas till att fördjupa sig i den 521 sidor långa utredningen.

utredningen-i-korthet

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Vinnare och förlorare?

Om förslaget går igenom i riksdagen så innebär det att fåmansföretagarna kommer få bidra med ytterligare 4,8 miljarder kronor årligen till statskassan. Bland de enskilda förslagen beräknas ändringen av skatteuttaget inom gränsbeloppet från 20 till 25 procent ge cirka 3 miljarder kronor, ändringarna av det lönebaserade utrymmet cirka 1,7 miljarder kronor och sänkningen av schablonbeloppet i förenklingsregeln cirka 300 miljoner kronor.

De som får betala för detta är således de som har stora sparade gränsbelopp som de inte hinner utnyttja innan 2018. Förlorare är också de som i framtiden kommer att få ett lägre gränsbelopp med hjälp av löneunderlag. Det gäller framför allt för delägare i företag med ett begränsat antal anställda. Dessutom innebär förslaget en försämring för alla de som enbart kan utnyttja förenklingsregeln.

Vilka tjänar på förslaget?

Det finns ett fåtal som faktiskt kan tjäna på förslaget. Det gäller delägare med mindre än fyra procents ägande som i framtiden åter kan få använda ett löneunderlag (om än i begränsad omfattning). Delägare med riktigt stora utdelningar eller vinster som hamnar över takbeloppen (100 inkomstbasbelopp) får också en skattesänkning eftersom skatten på den delen blir 25 procent mot dagens 30.

Läs mer: Slopat tak för uppskov, blir det höjd fastighetsskatt nu?

Fåmansföretag som överväger ett generationsskifte får det också bättre genom att överlämnande generation får en möjlighet att kunna komma ur 3:12-reglerna efter fem år trots att barnen driver verksamheten vidare i ett annat fåmansföretag. Icke att förglömma är alla de skattekonsulter och deklarationsbyråer som garanterat får mer att göra när regelverket blir ännu mer komplicerat.

Vad händer nu?

Förslaget är tänkt att börja gälla den 1 januari 2018. Först ska dock förslaget ut på remiss. Med största sannolikhet har många remissinstanser starka synpunkter mot föreslagna skattehöjningar för småföretagare. Kritiken i media har redan varit massiv från ett stort antal berörda. Det är därför ytterst tveksamt om förslaget verkligen är politiskt genomförbart i sin helhet. Att försämra för småföretagare är en känslig fråga, särskilt när regeringen samtidigt säger att man vill göra motsatsen.

Läs mer: Klubben – skräddarsytt initiativ stärker framgångsrika bolag

Det kan inte heller bortses från att direktiven till utredningen gavs när den så kallade Decemberöverenskommelsen (DÖ) fortfarande gällde och regeringen jagade små skattehöjningar på alla håll! Den senaste tiden kan man nästan på veckobasis se regeringen få bakslag på framlagda politiska förslag. Alliansen, med stöd av SD, hotar att stoppa förslag redan i utskottsbehandlingen.

Galet komplext system

Jag blir faktiskt förvånad om utredningens förslag i sin helhet når ända fram till lagstiftning. Ett redan galet komplext system riskerar att bli ännu mer krångligt. Förslaget är alldeles för tekniskt och innebär för stora skattehöjningar för småföretagare. Det gäller särskilt förslaget om att försämra möjligheten att använda löneunderlaget som bas för att beräkna storleken av hur mycket utdelning som kan tas ut till lägre skatt.

Läs mer: Vad betyder Trumps seger för svenska företag?

Däremot tror jag att fler partier kan acceptera att skattesatsen för den lägre skatten höjs från 20 till 25 procent. Särskilt om man samtidigt sänker skatten på utdelningar och kapitalvinster över takbeloppen från 30 till 25 procent. 3:12-reglerna skulle då bli mer symmetriska med bara en skattesats för kapitalinkomster. Samtidigt skulle skattesatsen bli lika med vad som gäller för utdelning och kapitalvinst på andra onoterade bolag.

Ett positivt förslag av utredningen är att det införs en undantagsregel som möjliggör generationsskiften mellan närstående. Enligt dagens regler så hamnar nämligen en förälder som överlåter aktierna till sina barn i en sämre skattemässig situation än om aktierna hade sålts externt.

Vi följer med spänning vilket slutligt lagförslag som kan väntas komma under hösten 2017.

26 kommentarer

  1. Hans Peter Larsson skriver:

    Väl avvägd kommentar!

  2. F-skattande konsult skriver:

    Som ny kund är jag jätteförvånad över att läsa ett sånt här starkt värderande och gammeldags skrivet inlägg från en sån stor ovh trovärdig aktör som SEB. Jag hade förväntat mig
    1. en begriplig text
    2. en mer neutral text som vägde både för- och nackdelar.

    Alla värderar inte den egna plånboken högst. En del, till och med småföretagare, tycker att det är viktigt med rättvisa skatteregler för anställda och egenföretagare, och att vi har ett fungerade välfärdssamhälle.

  3. Lars-Erik Ejehag skriver:

    Barnen har kanske varit anställda under några år och varit med om att bygga upp verksamheten. Skall då dom straffas genom en högre skatt , vid ett generationsskifte jämfört med att sälja det till någon som inte kan förtaget, men har ett kapital .

  4. anders skriver:

    Jag tycker att man ska lyfta fram att skatten inte är 20 % utan en dubbelbeskattning dvs. 22+20 =38%. Den föreslagna skatten blir då 22+25% =42 %. Varför ska kapitalskatt från bolag vara nästan dubbelt så beskattade som när man säljer fastigheter.
    Anders

  5. Ingmar Eidem skriver:

    Mycket enkelt och lättfattligt – tack !

  6. Christer Wretlind skriver:

    Har kunnat ta utdelning från eget företag enligt deklaration i K10 som beskattats med 20%. Kommer det att höjas?
    Om ja – när träder det i kraft?
    Kund i SE Banken Brommaplan med företaget Stockbygården AB

  7. Christian Frogemar skriver:

    Vad menar ni med att de stora förlorarna är de med stora sparade gränsbelopp?

  8. Ronnie Strandberg skriver:

    Man kan ju misstänka att regeringens räkneexperter ser att de småföretagare som har 100x inkomstbasbeloppet (61500:- beräknat för 2017)=6150000,00 i sparat utdelningsbelopp är färre än de som har betydligt lägre belopp att dela ut till nuvarande 20%. Så givetvis blir det de som har minst att dela ut som får bidra med mest om jag förstår det hela rätt. Om jag har 6000000,00 idag att dela ut och bara delar ut 2000000,00/år skattar jag då 30% eller 20%?

  9. Magnus Sellin skriver:

    för min ekonomiska planering undrar jag när man kan förväntas att beslut tas gällande nya 3/12 förslaget ?
    Magnus

  10. Janne skriver:

    Skulle dessa 25% gälla retroaktivt även för alla innestående pengar man inte tagit ut än som aktieutdelning?

  11. Thomas Erikson skriver:

    Hej Christer! Om skatten på gränsbeloppet höjs från 20 till 25 % så föreslås det att ske på utdelning som tas ut från den 1 januari 2018.

  12. Thomas Erikson skriver:

    Hej Christian! Vad jag menar med att bland förlorarna finns de med stora sparade utdelningsutrymmen så menar jag att dessa delägare enligt dagens regler kan ta utdelning inom detta utrymme till 20 % skatt. De kan även utnyttja det sparade utdelningsutrymmet vid en försäljning. Om förslaget genomförs – och delägaren inte kunnat utnyttja utdelningsutrymmet dessförinnan – kommer dock skatten på utdelningen att höjas till 25 % från 2018.

  13. Thomas Erikson skriver:

    Hej Ronnie! Om du utnyttjar ditt sparade utdelningsutrymme före 2018 så är skatten fortfarande 20 %.

  14. Anonym skriver:

    Så det är alltså följande jag ska sammanfatta nutiden till. Magdalena Andersson och hennes chef ”rasade” nyligen mot Englands deklaration om att sänka deras F-skatt till en nivå långt under den svenska. Samtidigt väljer Magdalena och hennes kompisar att avsevärt försämra 3:12-reglerna i Sverige i de flesta avseenden… Knappast utan samband. Nu får vi se hur det går med detta förslag som rimligtvis kommer stoppas. Om det mot förmodan går igenom är det uppenbart att vår kära regering tycker att vi företagare ska flytta våra skattepengar till utlandet. Grattis Sverige!

  15. Thomas Erikson skriver:

    Hej Magnus! OM förslaget i några delar blir lagstiftning så måste beslut om detta fattas i riksdagen senast under slutet av 2017.

  16. Thomas Erikson skriver:

    Hej Janne! Det är egentligen inte fråga om retroaktiv lagstiftning eftersom de föreslagna reglerna avser den framtida beskattningen från 2018. Jag förstår dock mycket väl att det kan upplevas så när man har räknat fram ett visst utdelningsutrymme som man sedan har tänkt att utnyttja i framtiden. Man är emellertid inte garanterad att reglerna ska gälla i framtiden. Skatteregler är föränderliga och ändras hela tiden. Det är dock förbjudet att ändra skatteregler med riktig retroaktiv verkan.

  17. Thomas Erikson skriver:

    Hej F-skattande konsult! Jag tycker nog att jag försökt att lyfta fram både för- och nackdelar. Tyvärr så överväger ju dock de förslag som är negativa för fåmansföretagare avsevärt. I vart fall enligt min bedömning, men det är ju fritt att ha sin egen åsikt om hur man ska tolka förslaget. Min analys av förslaget utifrån ett allmänt företagarperspektiv utesluter ju inte det faktum att troligen både du, jag och flertalet företagare både vill ha rättvisa skatter och ett fungerande välfärdssamhälle. Om du tyckte att texten var obegriplig så får du gärna utveckla det så ska jag gärna försöka att förtydliga.

  18. Vidar skriver:

    Bra skrivet Thomas!
    Mvh Vidar, Privattandläkare.

  19. Jens Lindquist skriver:

    Hej Thomas och tack för en välformulerad artikel.
    Hur kommer regeringens slutgiltiga förslag att hanteras i riksdagen?
    Kommer det bli en traditionell omröstning i riksdagen eller kommer Magdalena Andersson och co inkorporera detta förslag i sin budget för att just undvika omröstning i riksdagen?
    Som bekant lägger ju inte alliansen fram någon gemensam budget.
    Med vänlig hälsning

  20. Patrik Persson skriver:

    Hej Thomas, Om förslaget blir verklighet i alla aspekter (vilket jag inte tror) och klubbas under 2017 och gäller från 2018 kommer då löneregeln baseras på löner 2017? Dvs måste man redan nu fundera på vilket löneuttag man ska ha under 2017 för att nå ”rätt” nivå för att kunna ta utdelning 2018?

  21. Thomas Erikson skriver:

    Hej Jens! Det är lite svårt i dagsläget att säga om hur detta förslag kommer att hanteras. Dels finns det ju en osäkerhet om vilka delar som faktiskt når riksdagen för omröstning, dels gäller det 2018 års budget. Om förslaget i någon del ska bli lag så måste förslaget dock passera riksdagens omröstning. Om sedan förslaget bakas in i budgetpropositionen eller tas i en separat proposition vågar jag inte sia om. Förslaget i sin grundformulering gör ju anspråk på att dra in ytterligare 4,8 mdr till statskassan så detta måste ju hur som helst tas in som en intäkt i budgeten till de delar det blir ett slutligt lagförslag. Även om alliansen inte lägger en gemensam budget så kan de olika partierna lägga egna motioner som motförslag mot regeringens budgetförslag. Dessa motioner kommer sedan att behandlas i finansutskottet som tar fram olika paket som ställs mot varandra och röstas om i riksdagen. Riksdagens budgetbehandling är inte helt okomplicerad men du kan läsa lite mer om ärendegången i bifogad länk. http://www.riksdagen.se/sv/sa-funkar-riksdagen/fran-forslag-till-budget/budgetpropositionen/

  22. Thomas Erikson skriver:

    Hej Patrik! Ja det är korrekt. Eftersom lönesummeregeln gäller lönerna i företaget under året före inkomståret så är det löneuttagen redan under 2017 som avgör om delägaren tagit ut en tillräckligt hög lön. Det är därför oerhört viktigt att följa förslagets fortsatta behandling så att man i så fall hinner justera sitt löneuttag innan 2018.

  23. Lennart Grundel skriver:

    Är detta ett exempel på regeringens satsningar på företagande i Sverige? För att våga satsa på entreprenörskap behövs ekonomiska incitament, inte ytterligare skattehöjningar. Det skulle vara spännande att låta en grupp framstående entreprenörer, t ex Dragons Den-drakarna i England, ta över offentliga sektorn i några år. Bättre service för medborgarna och klart lägre skattetryck skulle väl inte vara så dumt.

  24. Ulrik Jönsson skriver:

    Att bara föreslå dessa förändringar/försämringar gör att Magdalena klämmer ur skatt i förtid pga av skatteplanering. Annars hade pengarna stannat och arbetat i företagen istället.

  25. Olle Beneus skriver:

    Hej Thomas!
    Blir det någon förändring avseende passivt ägarskap vid försäljning av ett (fastighets-)AB?
    Idag gäller ju 5 helårs passivitet varefter man undviker tjänstebeskattning och beskattas med 25% på vinsten i sin helhet.
    Hittar inget i utredningstexten om detta!
    Bästa Hälsningar
    Olle B

  26. Thomas Erikson skriver:

    Hej Olle!

    Nej, det finns inga förslag från utredningen om ändring av den femåriga karensen. Inte heller finns det något förslag om ändring av den skatt på 25 % som gäller för onoterade aktier som inte är kvalificerade. Någon översyn av skattesatsen för vanliga onoterade aktier låg inte inom utredningsuppdraget.