Regeringens förslag: Så blir reglerna kring personaloptioner

Thomas Erikson | Koll på skatten | 20 januari 2017 |

Personaloptioner: Regeringen säger att de lyssnat på kritiken från näringslivet kring det första förslaget från incitamentsutredningen. Men i verkligheten innebär reglerna som presenteras knappast någon förbättring.

Strax före jul presenterade regeringen sin lagrådsremiss kring incitamentsregler. Det handlar alltså om reglerna för hur nyckelpersoner ska få bli delägare i ett fåmansföretag, via så kallade kvalificerade personaloptioner.

Jag har tidigare utförligt beskrivit bakgrunden till det förslag kring nya skatteregler för personaloptioner som lämnades under våren 2016. Du kan läsa om det här och här. Den som vill fördjupa sig i detaljer om de fåtal justeringar som regeringen nu föreslagit, kan göra det i lagrådsremissen.

Näringslivets reaktioner på det justerade förslaget har varit både positiva och negativa. Kritiken har oftast gällt att de företag som ska omfattas av de nya reglerna är för få. Vad endast ett fåtal har förstått är att reglerna inte innebär någon förbättring – eller kanske till och med en skattehöjning – för fåmansföretag.

Läs mer: Vem hjälper företag som vill skala upp verksamheten?

Längtan efter nya reglerna för personaloptioner

Förslaget som skulle ge en ny mer förmånlig beskattning av vissa så kallade kvalificerade personaloptioner ska ses mot bakgrund av att dagens skatteregler är för oförmånliga för att kunna locka nyckelpersoner att stanna eller bli anställda i företaget.

Framför allt är det i snabbväxande företag som det finns starka önskemål om att ha ett attraktivt incitament, som komplement till vanlig lön, för att kunna locka nyckelpersoner. Allt för att kunna expandera.

Dagens regler innebär att personaloptioner beskattas som inkomst av tjänst hos den anställde den dag som personen utnyttjar förmånen att få köpa aktier i företaget till ett visst (lågt) pris.

Läs mer: E-hälsa allt hetare: ”Bra chans att hitta investerare”

Säljer aktier för att kunna betala förmånsskatten

Det innebär uppemot 57 procent skatt för den anställde och att arbetsgivaren får betala arbetsgivaravgifter med 31,42 procent på förmånens värde. Många gånger måste den anställda sälja stora delar av de förvärvade aktierna för att kunna betala skatten eftersom lönen inte alltid räcker till.

Om den anställde skaffar aktien med stöd av optionen utan att ha behövt betala någonting så ses marknadsvärdet vid förvärvet (det beskattade förmånsvärdet) som anskaffningskostnaden för aktien.

Det är den här anskaffningskostnaden som får dras av när den anställde sedan säljer aktien. Om personen behåller aktien och säljer den senare, med vinst, så beskattas vinsten som inkomst av kapital.

Olika skatt för noterade och onoterade aktier

Skatten på vinsten blir olika beroende på om det är fråga om vanliga onoterade aktier eller om det gäller kvalificerade aktier i fåmansföretag (3:12-reglerna är tillämpliga). För onoterade aktier är skatten 25 procent. För kvalificerade aktier i fåmansföretag (FÅAB) kan dock vinsten till stor del bli beskattad som inkomst av tjänst. Skatten kan då bli 57 procent.

Med dagens regler finns det en viss möjlighet att få en mindre del av vinsten på aktier i fåmansföretag beskattad till enbart 20 procent skatt. Det förutsätter dock att ägaren till aktien har en faktisk anskaffningskostnad för aktien.

I så fall får man årligen göra en beräkning av ett lågbeskattat utrymme (kallat gränsbelopp) som uppgår till cirka tio procent av anskaffningskostnaden. Om man inte utnyttjat gränsbelopp under året får man dessutom räkna upp beloppet med cirka fyra procent det kommande året.

Läs mer: Skydda företaget: sju knep som minskar risken för brott

Problemet med nollat anskaffningsvärde

Problemet med de föreslagna nya skattereglerna för personaloptioner är att nyckelpersonen inte får någon anskaffningskostnad för aktierna. Detta eftersom beskattningen inte ska ske när optionen används för att köpa aktien, utan först när aktien säljs med vinst. Anskaffningsvärdet för aktierna är därmed noll.

För vanliga onoterade aktier är det här inget problem. Den enda skatt som ska betalas är 25 procent om och när aktien säljs med vinst. För de fåtal som kommer att bli delägare i form av vanliga onoterade aktier i ett bolag som inte är ett fåmansföretag är därför förslaget en absolut förbättring med framskjuten och dessutom sänkt skatt.

Detsamma gäller om man visserligen blir delägare i ett fåmansföretag, men det i bolaget finns ett utomstående passivt ägande på minst 30 procent av kapitalet. Detta eftersom aktierna då undantas från 3:12-reglerna och vinsten också bara beskattas med 25 procent skatt.

Läs mer: Nya statliga riskkapitalet igång: 5 miljarder till startups

Riskerar högre beskattning än i dag

För den nyckelperson som skaffar aktier i ett fåmansföretag med stöd av de nya personaloptionsreglerna riskerar dock motsvarande situation att bli högre beskattad, än med dagens redan oförmånliga regler.

Anledningen är att man inte kommer att få räkna något lågbeskattat gränsbelopp under innehavstiden av aktien. Hela vinsten på aktien beskattas istället som inkomst av tjänst med upp till 57 procent skatt.

Exemplet nedan jämför hur beskattning sker med dagens regler och de nu föreslagna reglerna.

personaloptioner_reglerna

 

Förutsättningar:

* Nyckelpersonen får en option utan kostnad och skaffar aktier i ett fåmansbolag, efter tre års intjäning (minimum) utan att behöva betala något. Aktierna är då värda 500 000 kronor.

* Det förmånsbeskattas enligt dagens regler. Aktieägarens anskaffningskostnad är alltså 500 000 kronor.

* Enligt regeringens nya förslag beskattas inte utnyttjandet av optionen, men aktieägaren får heller ingen anskaffningskostnad. Aktierna säljs efter ytterligare tre år, då värdet stigit till en miljon kronor.

Borttagen regel kan vålla debatt

I det ursprungliga förslaget från Incitamentsutredningen (SOU 2016:23) fanns en föreslagen regel om att man skulle få beräkna ett gränsbelopp på ett värde motsvarande marknadsvärdet vid förvärvet. Den regeln har dock tagits bort i det som regeringen nu skickat till Lagrådet för granskning.

Motiveringen? Att frågan bör behandlas inom ramen för förslaget om ändrade 3:12-regler (SOU 2016:75) som vi skrivit om här.

I korthet anser regeringen att dagens 3:12-regler är för generösa, varför man vill höja skatten för de flesta fåmansföretagare. Men även om den nu borttagna regeln ändå till slut blir till lagstiftning, så blir det inte lägre skatt.

Slutsats – inga attraktiva regler

Förslaget som skulle hjälpa näringslivet att attrahera nyckelpersoner innebär med andra ord inte någon skattesänkning för den som förvärvar aktier som omfattas av 3:12-reglerna.

Möjligen skulle man med lite välvilja kunna säga att förslaget innebär en teoretisk förbättring, även för de här delägarna. Utan den framskjutna beskattningen skulle de kanske inte ha råd att behålla aktierna, eftersom skatten på förmånen (57 procent eller 285 000 kronor i exemplet) annars hade behövt betalas redan vid köpet (optionsutnyttjandet).

Det är dock långt ifrån tillräckligt för att göra reglerna attraktiva.

Prenumera på nyhetsbrevet Scale up!

Skriv en kommentar

Vi ber dig som lämnar kommentarer att respektera svensk lag, särskilt med hänseende på personuppgiftslagen. Genom att registrera dig för att lämna kommentarer samtycker du till att vi behandlar dina personuppgifter enligt personuppgiftslagen

  • (will not be published)

XHTML: You can use these tags: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong>