Sjukskrivna medarbetare – vilket ansvar har du då?

Peter Eriksson | Nöjda medarbetare | 21 april 2016 |

Vad innebär regeringens nya förslag kring sjukskrivningar, den så kallade hälsoväxlingen? Och hur hanterar du de ökade kraven som ställs på dig som arbetsgivare?

Som arbetsgivare har du ett ansvar för att det finns en god arbetsmiljö för dina anställda eller personal som du hyr in. Sedan 31 mars i år gäller nya föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö som förtydligar arbetsmiljölagen och preciserar det systematiska arbetsmiljöarbetet som alla arbetsgivare ska bedriva. Bland annat säger föreskrifterna att du måste ha ett mål för arbetsmiljöarbetet och att vissa kunskapskrav ska vara uppfyllda.

En av tankarna bakom föreskrifterna är att de ska fungera som ett stöd för att främja hälsa, och därmed minskad sjukfrånvaro på jobbet. Som jag nämnt i ett tidigare inlägg har Sverige stegrande kostnader för sjukförsäkringen och regeringen med socialförsäkringsminister Annika Strandhäll i spetsen har kommit med olika åtgärdsförslag för att minska och korta ner sjukskrivningarna.

Vad innebär hälsoväxlingen?
Det senaste förslaget som lämnades i början av april handlar om en hälsoväxling för aktivare rehabilitering och omställning på arbetsplatserna. I korthet ska arbetsgivaren betala 25 procent av den anställdes sjukpenning efter 90 dagars sjukskrivning och arbetsgivaravgiften ska sänkas med 0,16 procentenheter.

En slags högkostnadsskydd för små arbetsgivare föreslås också. Men med tanke på att den bortre gränsen i sjukförsäkringen tagits bort kan det bli en betydande kostnad för långa sjukskrivningar. En kritik som framförts mot detta förslag är att en arbetsgivare knappast kan påverka sjukskrivningar som inte är arbetsrelaterad.

Förslaget är på remiss till 7 juni och ska sedan presenteras i vårpropositionen 2017 för att börja gälla 1 juni 2017. Det innebär alltså ett ökat ansvar för arbetsmiljöfrågor och ökat ekonomiskt ansvar för arbetsgivarna. Är detta då endast belastande pålagor? Och hur kan du som arbetsgivare hantera situationen?

Bättre hälsa ger många vinster
Den grundläggande tanken är att man på arbetsplatser runt om i Sverige ska ta ett ökat ansvar för att öka frisknärvaron. En ökad frisknärvaro innebär friskare medarbetare och därmed ökad produktivitet, vilket över tid torde ge bättre siffror i resultaträkningen. Många vinnare!

Men hur gör du då? Många arbetsgivare upplever att rehabilitering är både svårt och administrativt betungande. Ett tips är att anlita en arbetsmiljökonsult som du kommer i kontakt med via företagshälsovården eller via din vårdförsäkringsgivare.

Har ni vårdförsäkring på företaget kan det finnas en rehabiliteringsförsäkring som i sammanhanget måste nämnas. Rehabiliteringsförsäkringen är en produkt som kartlägger rehabiliteringsbehovet för den försäkrade samt tar fram och genomför en skräddarsydd plan för att individen ska kunna återgå till arbete. Det finns även separata försäkringar som kan hjälpa till i samband med att en anställd behöver rehabilitering.

Vilka frågor väcker de här nya reglerna hos ditt företag och hur har ni löst rehabiliteringsansvaret?

En kommentar

  1. Teresa Svensson skriver:

    Arbetsgivare knappast kan påverka sjukskrivningar som inte är arbetsrelaterad.
    Trots att i Sverige har vi ett av världens bästa vårdsystem, (även att den är ofta är överbelastat), men läkare har i regel ingenstans att skicka människor för längre perioder av understött långt intensivt läkande. Även om man förstås kan gå till sjukgymnasten och vara sjukskriven, finns det inget sätt att göra en kraftinsats med många behandlingar per dag under en längre period. Vi blir erbjuden sjukgymnast, värktablett, patientskola, och mentalträning. Det är också en liten pusselbit till rehabilitering, men den kan inte läsa värkproblem hus patienter.
    Dessvärre, smärta är ett utbrett folkhälsoproblem som drabbar individen hårt och innebär stora kostnader för samhället, inte minst i form av långtidssjukskrivningar och människor som ställs utanför arbetsmarknaden.
    Idag har vi ingen riktig infrastruktur för rehabilitering. Vi saknar eftervård, och den svenska sjukvården kan allt om sjukdomen, men har dålig kunskap om vetenskapliga medicinska behandlingar, och behandlingsmetoder som finns i andra länder tex. Polen. Patienter blir lidande, vi som arbetsgivare kan inte skicka pat.på rehabilitering som gör inte resultat, samt myndigheten med sina olika rehabiliteringsinsatser, och olika projektet som visade sig ej effektiva bränna vara skattepengar onödan.
    Polen har annat synsätt på rehabilitering än vi i Sverige. Läkare på primärvården och företagsläkare har den möjligheter att skicka folk som behöver en period av långt intensivt läkande, men utan att behöva ligga på sjukhus. Hälsoinstituten som erbjuder eftervård drivs i privat regi och har avtal med den statliga Hälso- och sjukvårds myndigheten. Där ”lågar man människor som vi lagar bilar på värkstad” oavsätt ålder. Som arbetsgivare önskar jag den system i Sverige. I 40 år har landstinget upphandlat ”klimatvård” som bedöms otillräkligt av socialstyrelsen. Läkare är röda av sin autoritet, och landstinget vill inte sleppa andra aktörer på marknaden som kunde värkligen hjälpa till att läsa problem med sjukskrivningar i landet, samt minska landstinget och försäkringskassan kostnaderna.

Skriv en kommentar

Vi ber dig som lämnar kommentarer att respektera svensk lag, särskilt med hänseende på personuppgiftslagen. Genom att registrera dig för att lämna kommentarer samtycker du till att vi behandlar dina personuppgifter enligt personuppgiftslagen

  • (will not be published)

XHTML: You can use these tags: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong>