Vilket blir nästa steg efter Riksbankens nya skräll?

Elisabet Kopelman | Okategoriserade | 2 juli 2015

Riksbanken överraskar och jobbar vidare på att få upp inflationen och hålla kronan svag. Dörren hålls dessutom öppen för nya räntesänkningar framöver. 

Riksbanken förblir fokuserad på att få upp inflationen mot målet och fortsätter att verka för att hålla kronan svag. Den turbulenta utvecklingen i Grekland är ett nytt orosmoment. Ansvaret för att hantera stigande risker för finansiell stabilitet får hanteras av andra. Risken för ytterligare sänkning och/eller andra stimulansåtgärder är stor. Det är några slutsatser efter dagens överraskande räntebesked från Riksbanken.

Beskedet blev alltså en ny skräll: reporäntan sänks från -0,25 procent till -0,35 procent. Riksbanken utökar också sitt program för köp av svenska statsobligationer med ytterligare 45 miljarder kronor fram till årets slut (till totalt 135 miljarder kronor) vilket enligt Riksbanken innebär att man kommer att hålla samma takt i köpen (mätt som andel av BNP) som den europeiska centralbanken, ECB.

Dörren hålls dessutom öppen för ytterligare sänkning. Riksbankens räntebana indikerar 6 punkters sänkning i september. Botten på reporäntan är alltså kanske ännu inte nådd enligt Riksbankens egen ränteprognos. Ytterligare sänkningar ned mot -0,50 procent förefaller därmed fullt möjligt. Med stor sannolikhet för ytterligare turbulens kring Grekland samt kvarstående osäkerhet kring hur snabbt inflationen kan stiga under hösten ser vi en stor risk för att räntan sänks ytterligare senare i år. Riksbankens huvudscenario är fortfarande att räntan börjar höjas under andra halvåret nästa år.

Riksbanken upprepar tidigare varning om att räntan kan sänkas även mellan möten, att tillgångsköpen kan utvidgas ännu mer, och kanske även med andra typer av värdepapper, samt att Riksbanken kan lansera ett program för utlåning till företag via banker (så kallad funding for lending).

Riksbanken står också redo att intervenera på valutamarknaden om inflationsuppgången hotas till följd av exempelvis en mycket besvärlig marknadsutveckling”. Det bör nog tolkas som att Riksbanken vill kunna agera mot en kraftig kronförstärkning i händelse av t ex flykt till säkra placeringar vid en eventuell grexit. Riksbanken noterar dock i sin Penningpolitiska rapport att små valutor normalt försvagas under kriser, vilket också är vår bedömning.

Beslutet motiverades med osäkrare omvärldsutsikter – med särskild hänvisning till situationen i Grekland, även om detta enligt Riksbanken ännu inte påverkat prognoserna – samt att kronan stärkts mer än enligt Riksbankens prognos. Beslutet kan också ses som ytterligare en investering i trovärdigheten för inflationsmålet inför starten på nästa års avtalsrörelse. Att inflationsförväntningarna ligger kvar under målet samtidigt som arbetsgivarsidan signalerar att man inte längre vill utgå från inflationsmålet i beräkningen av löneutrymmet är och förblir en huvudvärk för Riksbanken. Det riskerar att hålla tillbaka lönetillväxten de kommande åren på nivåer som är oförenliga med Riksbankens inflationsmål.

Inflationsutsikterna har skrivits ned men Riksbanken förutspår fortfarande en skarp uppgång i inflationen under andra halvåret och att KPIF (KPI exklusive räntor) parkerar ovanför målet två procent från och med början av nästa år. Det tror vi är för optimistiskt i ett läge med fortsatt låg omvärldsinflation och risk för starkare krona när centralbanker i omvärlden, främst ECB, fortsätter med sin stimulanspolitik. Därmed förblir Riksbanken under press att lätta ytterligare på penningpolitiken framöver för att sätta trovärdighet bakom målet två procent.