Vad blir nästa steg från Fed och Riksbanken?

Elisabet Kopelman | Okategoriserade | 17 december 2015

Hur snabbt höjer USA:s centralbank räntan och vad betyder det för utvecklingen i ekonomin och på de finansiella marknaderna? Har Riksbanken sänkt färdigt och hur länge dröjer det tills räntan åter börjar höjas?

Den amerikanska centralbanken Feds beslut att höja räntan för första gången på nio år, till 0,25-0,50 procent, innebär att USA inlett reträtten från den extrema krispolitiken. Vägen tillbaka till ett mer normalt ränteläge kan dock bli både lång och krokig.

Förra gången Fed började höja räntan, i juni 2004, slog centralbanken mer eller mindre på autopiloten. Räntan höjdes med en kvarts procentenhet under varje möte fram till juni 2006 och räntebeskeden ackompanjerades av tydliga signaler från Fed kring vad som var att vänta vid kommande räntebeslut.

Osäkerheten kring hur ekonomin och de finansiella marknaderna kommer att reagera på en höjd Fed-ränta efter en så lång period med nollränta gör att Fed denna gång, åtminstone inledningsvis, behöver gå betydligt varsammare fram.

Att räntan ligger så nära noll innebär att Fed har små möjligheter att rätta till eventuella policymisstag genom att åter sänka räntan. Feds uppgift kompliceras av den ovanligt stora diskrepansen mellan läget i USA:s ekonomi och omvärlden. Den innebär att Fed denna gång lättar på gaspedalen samtidigt som andra stora centralbanker, inte minst ECB, fortfarande stimulerar för fullt. Blir gapet mellan penningpolitiken i USA och omvärlden för stort finns det risk för att USA-ekonomin stramas åt av kraftigt dyrare dollar.

Att humöret i USA-industrin vänt ned under hösten är ett annat orosmoln för Fed om detta skulle visa tecken på att sprida sig till övriga ekonomin. Utsikterna för inflationen är alltjämt osäkra. Beslutet kring när räntan nästa gång ska höjas kan således bli nästan lika svårt som den första höjningen. Samspelet med marknaden kommer samtidigt att ställa stora krav på Feds kommunikativa förmåga.

Budskapet från Fed igår var att höjningarna blir gradvisa och beroende på data, där ”gradvis” kan ses som ett kodord för ”inte varje möte”. Vår prognos är att nästa räntehöjning inte kommer förrän i mitten av nästa år följt av ytterligare två steg under hösten, till en nivå på drygt 1 procent i slutet av 2016. Det är fortfarande en mycket expansiv räntepolitik.

Svårbedömda utsikter för ekonomin i såväl USA som globalt och därmed också för Feds ränta bäddar för en volatil marknadsutveckling under 2016. Det historiska mönstret är dock att Fedhöjningar inte behöver vara dåliga för börsen så länge som ekonomin fortsätter att stärkas. Långsam takt i räntehöjningarna talar samtidigt för en ganska måttlig uppgång i långa räntor, medan dollarn fortsätter att stärkas fram tills åtminstone mitten av nästa år.

Att Fed höjer räntan är välkomna nyheter för vår egen centralbank. Riksbankens räntepolitik har under det senaste året haft ett starkt fokus på valutan eftersom svag växelkurs är ett sätt att åtminstone tillfälligt få upp inflationen i ekonomin. Då gäller det att räntepolitiken i Sverige inte avviker för mycket från omvärlden. Högre Fed-ränta ger stöd för dollarn mot både kronan och euron. Feds räntepolitik bidrar därmed till att minska trycket på centralbanksstimulanser även i eurozonen, vilket annars hade kunnat bli en växande huvudvärk för Riksbanken.

Samtidigt står Riksbankens minusränta i allt skarpare kontrast mot utvecklingen i den svenska ekonomin. Veckans räntebesked från Riksbanken om oförändrad ränta på -0,35 procent åtföljdes av en kraftig upprevidering av Riksbankens BNP-prognoser. Ekonomin väntas nu växa med över 3,5 procent i år och nästa år, och med nära 3 procent 2017.

Stort behov av att anställa i offentliga verksamheter och byggande för att klara flyktingmottagandet skapar risk för brist på arbetskraft i många sektorer. Det lägger grunden för litet högre pris- och lönetryck i inhemsk ekonomi och gör att Riksbanken kan känna sig tryggare med att inflationen så småningom rör sig mot målet.

Fallande oljepris fortsätter visserligen att pressa ned inflationen på kort sikt och vi tror att Riksbanken är alltför optimistisk om inflationen under det kommande året (vår prognos är en inflation exklusive räntekostnader på 1,3 procent under 2016 mot Riksbankens 1,7 procent).

Men trots risk för nya inflationsmissar talar den starka tillväxten i ekonomin ändå för att Riksbanken sänkt färdigt för den här gången. I slutet av nästa år börjar även Riksbanken att höja räntan och 2017 lämnar vi nollräntan bakom oss.