Nu dras Sverige in i det globala valutakriget

Elisabet Kopelman | Okategoriserade | 23 mars 2015

Riksbankens plötsliga räntesänkning under förra veckan – från -0,10 till -0,25 procent – och beslut om nya statsobligationsköp visar att även Sverige dras in i det globala valutakriget. Vad blir nästa steg?

Vad ligger bakom Riksbankens beslut? Ja, inte nya bakslag i data. Tillväxt, inflation och inflationsförväntningar har alla gått åt rätt håll på senaste tid, även om inflationen och inflationsförväntningarna ligger kvar på obekvämt låga nivåer. I stället är det kronan som hamnat i fokus och framförallt utvecklingen mot euron.

Riksbankens oro är att en kraftig förstärkning av kronan kan bryta och försena den försiktiga uppgång i inflationen som nu ser ut att vara på väg. En sådan utveckling kan i sin tur försvåra för Riksbanken att få upp inflationsförväntningarna, vilket kan få konsekvenser för lönebuden inför nästa års avtalsrörelse.

Att Riksbanken agerade redan nu, i stället för att vänta till nästa ordinarie penningpolitiska besked 29 april, och med en så tydlig udd mot valutan är anmärkningsvärt. Efter mindre lyckade valutainterventioner i början av 2000-talet har Riksbanken avstått från att mera direkt försöka påverka växelkursen.

Det är tydligt att Riksbanken välkomnat de senaste årens förnyade kronförsvagning, men man har samtidigt fortsatt att uttala sig positivt om kronans utveckling på längre sikt. Nu säger Riksbanken i klartext att man inte vill se en starkare krona på kort sikt.

Värdet på den svenska valutan avgörs i hög grad av spelet mellan de stora globala centralbankerna. Det sker i en värld där växelkursutvecklingen, i takt med att räntorna närmat sig noll, fått ökad vikt i centralbankernas ansträngningar att skapa inflation. Sedan den europeiska centralbanken ECB inledde sitt program för köp av statsobligationer har euron hamnat under förnyad press mot i stort sett alla valutor, och EUR/SEK närmade sig i snabb takt 9:an.

Förvirrande signaler i Riksbankens egen kommunikation kring hur man egentligen ser på kronan framöver ser ut att ha bidragit till kronförstärkningen. Den önskade effekten av Riksbankens beslut om minusränta, och obligationsköp, i februari var därmed på väg att gå förlorad.

Det finns också en uppenbar risk för att kronan fortsätter att stärkas om Riksbanken inte längre kan hålla jämn takt med ECB:s lättnader. Det gäller särskilt så länge som inte andra centralbanker – Fed och Bank of England – inlett sina höjningar och Riksbanken får ökad draghjälp av en starkare dollar respektive pund. Utvecklingen i oljepriset som åter börjat falla tillbaka komplicerar bilden ytterligare.

Vad kan Riksbanken då göra för att förhindra en sådan utveckling? Vår tidigare bedömning var att tekniska utmaningar i hanteringen av negativa räntor skulle få Riksbanken att stanna på -0,10 procent. Sådana överväganden blir dock, i ett läge där Riksbanken sätter allt på ett kort för att bygga trovärdighet för sitt inflationsmål, underordnade.

Formuleringen i Riksbankens pressmeddelande att reporäntan ”eventuellt” kan sänkas ”ytterligare något” tyder på att den nedre gränsen närmar sig, men ytterligare räntesänkning under -0,25 procent kan inte uteslutas. I allt väsentligt ser dock räntevapnet ut att vara på väg att spela ut sin roll och balansräkningsexpansion ta över som främsta penningpolitiska verktyg.

Riksbanken har avslutat de köp av statsobligationer för totalt 10 miljarder kronor som beslutades i februari och kommer nu att köpa för ytterligare 30 miljarder. Vår prognos var tidigare att man skulle köpa statsobligationer för totalt 50 miljarder kronor. Mycket talar för att det kan bli mer än så. Om Riksbanken ska matcha ECB vad gäller hur stor del av de utestående volymer som centralbanken köper krävs det enligt vår bedömning statsobligationsköp på nästan 100 miljarder kronor, en volym som vi tror kan få stora återverkningar på räntemarknadens funktionssätt.

En möjlighet är att Riksbanken väljer att inkludera fler tillgångsslag så som realränteobligationer och kommunobligationer och då utökar köpen till 150 miljarder kronor. Riksbanken kan också komma att låta balansräkningen växa genom ett program för lån till företag via banker. Ett sådant program skulle enligt Riksbankens rapport i februari kunna uppgå till 100 miljarder kronor och löpa på fyra år.

Räcker inte dessa åtgärder är steget till köp av utländska tillgångar – dvs valutainterventioner – inte långt. Det gäller särskilt som effekterna på kronan av Riksbankens lättnader visat sig vara åtminstone delvis snabbt övergående. Vi ser en klar risk för att marknaden åter ”testar” Riksbanken och att EUR/SEK på nytt drar sig ned mot 9:an, men tror att en sådan utveckling kommer att mötas av nya åtgärder från Riksbanken, i sista hand interventioner.

Vi räknar mot denna bakgrund med att obligationsräntor i Sverige kommer att ligga kvar på låga nivåer under 2015 och att de kan sjunka ytterligare något under loppet av året för framförallt längre löptider. Vi tror samtidigt att EUR/SEK under våren kan handla i ett intervall mellan 9,00 och 9,40.